lördag 7 februari 2009

Fakebook

Jag har någon form av hatkärlek till Facebook. Vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det... På sätt och vis så är det ett väldigt bra forum för mig, That´s Wonderful och min klubb. Rent marknadsföringsmässigt så är det en grym kanal att nå ut till många. Och det är ett kul sätt att hålla kontakt med sina vänner. Men, som i mitt fall där jag har över 650 "vänner" så känns det inte alltid särskilt äkta. Idag har jag rensat lite i listan. Gamla klasskamrater som jag inte har ett jota gemensamt med har tex tagits bort. De var överklassungar som tyckte att jag var en knepig brud då och i försök att mötas på ett vuxet plan har jag skrivit en liten hälsning till dom men utan att få respons så tydligen har de inte utvecklats nämnvärt. Kanske låter bittert... Men det bjuder jag på.

När jag började blogga (jag ogillar verkligen detta uttjatade ord) så var tanken att jag skulle vara väldigt inriktad på mitt företagande och tanken är även att länka till bloggen från min nya hemsida som snart är klar. Men nu vet jag inte riktigt... Jag har svårt att bara skriva om företagsrelaterade saker utan att gå in på mina personliga åsikter och tankar. Så det blir lite samma dilemma som med Facebook. Ska jag vara That´s Wonderful-Jenny eller bara Jenny? Eller är det samma person? That´s Wonderful-Jenny ska ju helst inte vara ful i mun, lida av pms, vacklande självförtroende eller vara politiskt inkorrekt. Hon ska ju tänka på att hela tiden sälja in sig själv och sitt företag. Men riktiga Jenny är ju just ovan nämnda saker med jämna mellanrum. Hon betvivlar ibland sin förmåga och känner sig jävligt hängig periodvis (speciellt när det senaste året har inneburit endast en veckas semester) men ska hon uttrycka det här? Om en presumtiv kund läser det, väljer den då att tänka om gällande att kontakta That´s Wonderful. Men kunden är ju också människa och har kanske full förståelse för de brister som jag uttrycker.
Så jag tror helt enkelt att jag That´s Wonderful-Jenny och Jenny får vara samma person. Jag kommer fortsätta att skriva om både företagande men också om mina tankar och åsikter om livet.

1 kommentar:

  1. Det där problemet känner jag igen, det är därför jag är anonym i min blogg, för annars skulle jag aldrig kunna uttrycka allt jag vill...samtidigt är det tråkigt att man inte kan göra det och ändå visa sitt ansikte. Jag velar väldigt fram och tillbaka på den punkten....

    SvaraRadera